envanliganna

Det är inte utan att det känns lite vemodigt. Jag trodde inte att det skulle kännas så.

Kanhända är det för att det är literörigt dagtid, och jag har blivit bekväm??

Trots detta ser jag fram mot att träffa alla lite längre stunder än bara i skarvarna när den ena alltid vill komma hem. Kanske hinner jag få en elev med mig??

Vårvärmen låter vänta på sig, och kanske skule den komma till helgen? När jag ska sova bort alla dagarna...

Börjar så smått ladda för SGP på Ullevi den 26 maj. Det ska bli jätte kul och jag hoppas att H och Akomer också, så vi kan ha lite hotell trevligt med dom, annars för jag nöja mig med mannenimittliv.. Går ju bra det med ;)

Vi funderar på att ta tåget ner...

Livet hema går vidare. Uppochner. Himmel o helvete, glädje och frustration.. Tonårsföräldrarnas ständiga bergochdalbana..

R börjar se slutet på sina nio första skolår, och kan behöva andas innan det är dags för gymnasiestudierna. På ett helt annat plan. Hoppas han inser det!

A kämpar vidare med åk 7 och klarar det bra tycker jag. Klart att det är skitjobbigt emellan åt med alla krav. Jag kan inte såga att kraven kommer från oss.. Dom enda krav vi har är att barnen Har närvaro varje dag. Sen gör dom sitt bästa, det vet jag! ♥

Hos mig:

Regn

regn och

regn

hejhopp