Idag är en sån där
morgon då jag önskar att jag kunde Yoga.
När jag öppnar altandörren och känner att solen värmer och fåglarna inte är sams över vem som ska sjunga högst. Då skulle jag vilja kunna kalla mig Yogis, eller vad nu ni kallar er, ni som är duktiga och utövar Yoga.
När jag sträcker upp kaffemuggen över huvudet och bara vill komma håg hur i hela friden man gjorde solhälsningen...
HUR kan det vara möjligt att glömma något som var så förhållandevis enkelt?
Skitsamma.
Jag fick nöja mig med att ringa några samtal där i solen och låta densamma värma fötterna.
Kanske är det en ny possision?
Efyer flera års bortavaro från elevarbetet var det äntligen dags. En omvårdnadselev som ska tillbringa sina 6 kommande veckor på TIVA med mig och mina bästa kollegor.
Jag hoppas som vanligt att det kommer visa sig att VI gjorde det bästa jobbet tillsammasn med henne och hon kommer ut den 9 juni som den mest fantastiska undersköterskan i sin kull :)
Här är vi i full gång med att planera studentfotografering. Tänk att en sådan liten grej kan göra mitt hjärta stort och varmt.
Mössan är på gång, och dottern ska börja titta på kläder inför 9 juni.