Känsla av

otillräcklighet och brist på inre lugn gör att jag blir stressad. 
Mitt delade uppdrag tär på mig som människa.  Men nu har jag provat, och ska köra så länge jag har lovat även om det just nu känns långt. 
Jag är inte på nåt vis missnöjd med mina kollegor i Shuset, tvärt om dom gör att jag faktiskt fixar den ständiga stressen eller oron över att inte räcka till. 

Gårdagseftermiddagen/kvällen var en fantastiskt trevlig och när jag satte mig på cykeln för att åka hem infann sig en viss känsla av tillfredställelse. 
När mina bästa sedan satt vid bordet och väntade med mat infann sig det jag tycker bäst om. Den enda som saknades var Robin. 
Kortspel och fotogenkamin tills klockan var nästan halv elva. Sommarkväll. 

Söndagen har bjudit på sol och värme så ikväll kan jag åter skrapa ihop det som finns kvar av mig själv och ladda för en vecka som innebär dubbla jobb. 

Men jag HAR jobb och det är bra och det BLIR bättre