Sol

på min näsa. På mina armar på på ja, hela mig! Har prickat in lediga dagar när solen behagar visa sig från sin bästa sida. Tur..
Tycker dock att det är svårt att bara sitta stilla. Vill gärna göra nånting. Å då menar jag inte trädgårds göra, som ogräsrensning, eller beskärning av trädo buskar så dom ska bli fina, figurformade o runda. Nej ska det va så ska det.
Så idag fick sig dom gammeldags rosorna med milijoner taggar sitt. Bort bort! För att hoppas på att dom repar sig underifrån.. Alltså har jag skrapsår efter taggar på armarna  och lite färg på den så vinterbleka kroppen :). Två flugor i en smäll.
Mannenimittliv packade väskan. Inte för att lämna mig.. utan för att tillbringa ett par dagar med Klövernfolk i Lanna. Av alla ställen..
Han kommer tillbaka i morgon, och då packar vi om för att åka till Göteborg o gå på GP. På tisdag åker jag till Jonköping med jobbet och kommer hem på onsdag, så resväskans hjul rullar flitigt här ett tag.
Mammahjärtat är lite lugnare, för tillfället Tror jag! Jag hopas att det lugnar sig helt vad det lider, men det kanske alltid kommer snurra runt av oro när jag ser eller hör..
Eller när jg ser nån anna som gör nånting tillsammans med andra. Om jag inte missminner mig så hade ag samma liknande känslor, funderingar när Robin var mindre??
Det har gått över .... nästan.....
Barnen blir så stora!
Lite sorgligt??
Funderingar som avlöser varandra..
Hur ska det gå? Kommer dom bli lckliga? Kommer dom få dom jobb dom vill? Kommer dom skaffa den familj dom vill?? Kommer dom bo där dom trivs bäst? Kommer vi ha gett dom tillräckligt mycke bra hemifrån för att våga? Kommer vi ha gett dom dom verktyg dom behöver?
Ingen har svaren..
Kanske skulle jag gå till en människa som kan se in i framtiden? Varför skulle jag? Varför vill man veta hur det kommer att bli?
Kanske skulle det vara bra. Bara för att veta att familjen kommer klara av alla utmaningar. Kanske skulle jag som mamma kunna vara mer avslappnad om jag VISSTE att allt ordnar sig?
Så många frågor....
Skulle inte tro att jag är ensam om o fundera över sånt.
Har slutat fundera över vad andra tycker o MIG, och det jag gör. Stort steg för mig, pyttelitet för mänskligheten. Kanhända får det mig att känna ett inre lugn... Poetiskt?
På jobbet säger dom att detta tillhör min 40 års kris... men jag kan intesäga att jag har nån sån. ÄN kanske jag ska säga.. Men jag tror inte det kommerhända.
En dag i taget, ett år i taget.
Bara min familj är glada o mår bra!
LYCKA
Vad är LYCKA för mig?
Det är inte helt lätt...
Undrar om inte ordet har olika betydelse för mig beroende på var i livet jag är...
När barnen var bebisar var jag lycklig över att få sova en morgon och lycklig över deras framsteg och att bara HA dom.
Nu är jag lyclig över att kunna åka till jobbet. Över att HA mina bran, över att se dom klara sig bra. Över att mannenimittliv tycker om mig med alla mina fel o brister.
Hos mig:
Varmt
Väntar på sonen
Lite moln på himlen
dottern på rummet
hejhej

Lång helg

o ledigt för alla i det gula huset på backen.
Tänk tt det gör så mycket med ett par extra dagar sa vi till varandra i går kväll när vi för vilken gång i ordningen plockade in disken från altanen.
Kanske har det hjälpt till att vädret vissat sig från sin nästan bästa sida med sol och lite mera sol..
Vi har klarat av så många överhängande saker på några dagar så jag är förtjust.
Skogsplantorna som vr tvungna att sättas ner hjälpte hela familjen till med. Hela. Pus i sättandet med massor av grillat och pinnbrod, kaffe o saft o bullar vis skogskanten.
Rekreations instutition, släng dig i väggen!!
Här är återhämtning på högsta nivå.
Bröllopsplanering över en kanongod paj med mycket vin, och premiärsov i Annexet avslutade den dagen.
Dottern konstaterade på morgonen därpå att NB luften är kraftig och hade ingen som helt lust att gå upp.
Mormor fick besök, och vi satte upp vindskydd på hennes lilla oas. Jag ska dit på onsdag oc prova tror jag minsann. Fantastiskt att kunna få rum med så mycket på en sån liten yta..
Igår var det strålande sol, så alla inneblommor, märk väl, inneblommor fick ny jord. Tur för dom, för jag vet inte när det var gjort senast.. Kanske inte så konstigt att vi fick vattna jämt. Det var bara rötter i krukorna..
Nu till helgen väntar Göteborg, ocg SGP för dom vuxnas del. Ungdommarna får vara hemma.
Jag funderade över detta. Hade min mamma lämnat mig hemma över helgen när jag var 14?
Kanske.
Nu gör vi det iaf. Med alla som finns runtomkring så går det kanon.
Jag ser fram mot resan, och jag hoppas Mannenimittliv gör detsamma.
Innan helgen ta jag o dottern bilen till Kumla Mototstadion och inviger våra nya stolar, och hoppas på att första vinsten för säsongen infinner sig just när vi är på plats. Man kan ju hoppas ;)
Hos mig:
Sol fågelkvitter
Jobb som väntar
Inga barn,
inga katter
dock en igelkott i busken
hejhopp
envanliganna

Osams

Inte kul. Kanske nyttigt? Jag blir SÅÅÅ himla ilsken! Så nu sitter jag i min ensamhet och argar av mig.
Sverige spelar hockey på radion. Leder med ett noll mot Tjeckien. Nu har det bara gått ettpar minuter, så ännu finns det tid gör kvittering.
Himlen runt mig är blyertsgtå, och jag hoppas att det get sig till i morgon när vi ska plantera skog. En himla massa plantor ligger planteringsfärdiga i NB, och bara väntar. Så dagen i morgon kommer gå i naturens tecken. Till familjens stora glädje :0.
Hos mig:
Hockey på radion
Promenerande människor runt mig
Grå himmel