Men Anna

Bacillen och bakterier är sällsynta besökare i vårt hem. Ganska få är de gånger familjen drabbats av förkylningar eller andra tillstånd som kräver frånvaro från skola och jobb. 
Jag brukar säga att jag aldrig blir sjuk, att det inte biter på mig. Därför är jag inte och har heller aldrig varit rädd för att besöka människor som är förkylda, eller krama en förkyld person. 
Så när näsan blir tätt och ögonen rinner kommer det som en kapital överraskning... Jag vet liksom nästan inte hur man ska bete sig.. Näsdukar och nässpray rotade jag dock fram ur skåpet. Men jag skulle kunna tänka mig att datumet på till och med näsdukarna var utgånget.
Jag hade sett fram mot idag. Jag skulle få krama min yngsta kompis och hans föräldrar. Men det får bli en annan dag. Jag lämnade en kasse på stället dit dom skulle, så grejerna kom med dom i alla fall. 

Min jobbarkompis M har koll på allt. Så när jag snörvlande i morse sa att jag skulle äta apelsiner sa hon att jag inte skulle smådutta med cvitaminerna utan ta i ordentligt. Lydig som jag är inhandlade jag dessa vitaminer i tablettform på Apoteket. Ska nu förse mig med 3G X3..
Får se om magen håller... det lär bli surt där inne...

När mannen är borta dansar råttorna, ja du vet. Chefsutbildning är han på nu i två dagar..
Jag är så oändligt stolt över det mannenimittliv åstadkommer bara genom att vara sig själv, och göra det han är bäst på! 
Nu väntar ett jobb som driftchef runt hörnet och jag kan inte låta bli att vara så lycklig för hans skull!
Mycket elakt säger jag nog om honom emellan åt, men kanske är det jag som är elak?

Efter helgen i Göteborg kom månaden med stort M i räkningsväg på Åsbacken. Jag tror alla försäkringar kom samtidigt och skulle betalas. Nu klarar vi det, det går ingen nöd på oss alls, men jag kan tycka att det skulle kunna vara ett lite jämnare flöde på fönsterkuverten. 

I morgon bär det av till huvudstaden för en heldag med Vård- och omsorgscollege. Spännande!

Till helgen blir det teater glögg och ljusstöpning 

Vintern

försvann lika fort som den kom. Slasket är ett faktum. Inte mitt favoritväder, jag som annars gillar regn och rusk blir mer än lovligt irriterad på dom glashala vägarna..
Men i går, när jag åkte norr över för att prata med åk 8 i Nora kändes det som på den tiden jag åkte till Linde och jobbade. Underbara skog med snö på grenarna och gnistor. Men som vanligt hoppas jag att detta inte var den enda vintern vi fick. 
Jag har varit i Kopparberg idag hos J J och J. En promenad runt den fina dammen eller ån. Jag är oändligt orienterad i den trakten, så det var en fin promenad med mycket skratt och en hel del samtal om livet i största allmänhet.

Nu har adventsstjärnor och ljusstakar kommit upp på Åsbacken, och fru Lindkvist sitter med ett glas cava och beundrar det hon åstadkommit. 
Mannen är borta och frun gör det hon är bäst på. Ingenting!

Sällskap

(null)

Idag hade jag promenadsällskap av den håriga sorten. Perfekt sällskap när jag behövde fundera ut en bra inledning på föreläsningen som jag ska hålla på tisdag. I senaste laget kan tyckas, men det ordnar sig! 
Jag är mest nervös för att de som lyssnar blir besvikna över att det inte var det dom hade förväntat sig. 

Idag är det farsdag. Barnen kom och grattade och fikade med sin pappa. Som dagen till ära hade handlat en ljusblå prinsesstårta. Smaskig värre! Dottern hade bakat muffins, och sonen hade köpt 2 dubbeldajm till sin pappa. 
Jag fick en Serieparaden! Hurra den har återuppstått! Dock utan träsket och Kalle O Hobbe, men bara framsidan framkallar nostalgi. 
(null)
Så nu har jag laddat soffhörnet med tidningen och en bok, så kvällen är räddad. 

Eftersom jag bara älskar November, så spelar det inte så stor roll vilket väder det är. Men jag blev bra glad igår när det snöade! Tänk om det hade fått ligga kvar också.. Kontrasten då, till dagens solsken är ganska härlig ☀️

Imorgon väntar förberedelser inför dagen d, tisdagen med stort T, möte i Linde och ett efterlängtat besök hos vännerna som börjar på J