har sedan barnen varit små blivit en viktig del i familjens agenda.
Ju äldre barnen blir, destå mindre viktigt känns det för dom att bli firade av släkt och vänner, medans jag fortfarande lever kvar i grejen att alla ska firas storslaget varje år, vare sig man vill eller inte.
T
Har fått kapitulera när det gäller delar av våran familj.
Dottern har inte det behovet. Inet mannen heller, kanske inte heller sonen, men jag har inte frågat honom.
Konflikt blir det av detta.
 
Jag TROR så mycket. Jag vill så mycket, säger dottern... Alla vill inte ha det som du.
Nej, jag vet.
Igår firade vi iallafall en 25 åring. Hurra!
Precis som vanligt fick det mig att fundera över min egen 25 års dag.
Jag var höggravid med dottern, och hade en 1.5 åring snoendes kring benen. Visst kalasade vi. Lungt och sansat..
 
Mina bröder är ju så mycket yngre än mig så vid det till fället var dom 6 och 8 år. Så här i efterhand har jag varit för hård och stelbent även här.
JAg krävde att de små sötnosarna till bröder skulle klä sig representativt. Alltså inga slafsiga joggingbrallor å tshirt. Och visst, dom var så fina. Mamma klädde upp dom :)
När våra barn blev ungefär lika gamla hade jag samma förväntningar på dom va gäller kläder och det gick bra, men ju större ungar destå mer krig.
Så nu när vi ska nånstans säger jag till framförallt sonen att ialla fall ta ett par hela jeans.. Jag får passa mig för att säga ett par snygga, för då kommer han i dom som jag knappast törs tvätta, eftersom dom hotar att falla i 1000 bitar.
Men när allt kommer omkring. Vad spelar det för roll.
Egentligen?
 
 
 
Hur som helst var gårdagen bra på flera sätt.
Min fina extra familj. Stora sonen kommer och sitter i knät hos mig. Finaste 9 åring! Minstingen är hos dom stora barnen och treåringen med mannenimittliv, medans 8 åringen underhåller oss med fin pianomusik.
Kärlek
 
 
 
 

Att fira födelsedagar

Oviktigt? Kommentera
har sedan barnen varit små blivit en viktig del i familjens agenda.
Ju äldre barnen blir, destå mindre viktigt känns det för dom att bli firade av släkt och vänner, medans jag fortfarande lever kvar i grejen att alla ska firas storslaget varje år, vare sig man vill eller inte.
T
Har fått kapitulera när det gäller delar av våran familj.
Dottern har inte det behovet. Inet mannen heller, kanske inte heller sonen, men jag har inte frågat honom.
Konflikt blir det av detta.
 
Jag TROR så mycket. Jag vill så mycket, säger dottern... Alla vill inte ha det som du.
Nej, jag vet.
Igår firade vi iallafall en 25 åring. Hurra!
Precis som vanligt fick det mig att fundera över min egen 25 års dag.
Jag var höggravid med dottern, och hade en 1.5 åring snoendes kring benen. Visst kalasade vi. Lungt och sansat..
 
Mina bröder är ju så mycket yngre än mig så vid det till fället var dom 6 och 8 år. Så här i efterhand har jag varit för hård och stelbent även här.
JAg krävde att de små sötnosarna till bröder skulle klä sig representativt. Alltså inga slafsiga joggingbrallor å tshirt. Och visst, dom var så fina. Mamma klädde upp dom :)
När våra barn blev ungefär lika gamla hade jag samma förväntningar på dom va gäller kläder och det gick bra, men ju större ungar destå mer krig.
Så nu när vi ska nånstans säger jag till framförallt sonen att ialla fall ta ett par hela jeans.. Jag får passa mig för att säga ett par snygga, för då kommer han i dom som jag knappast törs tvätta, eftersom dom hotar att falla i 1000 bitar.
Men när allt kommer omkring. Vad spelar det för roll.
Egentligen?
 
 
 
Hur som helst var gårdagen bra på flera sätt.
Min fina extra familj. Stora sonen kommer och sitter i knät hos mig. Finaste 9 åring! Minstingen är hos dom stora barnen och treåringen med mannenimittliv, medans 8 åringen underhåller oss med fin pianomusik.
Kärlek
 
 
 
 
Hänger i luften. Nästan så jag kan ta på dropparna dom hotar å falla ner. Precis när som helst. Om jag säger att det inte spelar nån roll att solen inte lyser på min semester, så ljuger jag! Men jag kan leva med det.
Världens skur föll över grillen Lenne och moster Siw när dom grillade hamburgare till Oscar som fyller år idag! Hurraaaa!
 
25 är en bra ålder. Jag hade precis blivit mamma för andra gången då och var lyckligare än någonsin. Vi gifte oss den sommaren, som var ungeför som den här. Kall och regnig. En dag sken solen, och då passade vi på minsann. 27/6 1998
 
 

Regnet

Oviktigt? Kommentera
Hänger i luften. Nästan så jag kan ta på dropparna dom hotar å falla ner. Precis när som helst. Om jag säger att det inte spelar nån roll att solen inte lyser på min semester, så ljuger jag! Men jag kan leva med det.
Världens skur föll över grillen Lenne och moster Siw när dom grillade hamburgare till Oscar som fyller år idag! Hurraaaa!
 
25 är en bra ålder. Jag hade precis blivit mamma för andra gången då och var lyckligare än någonsin. Vi gifte oss den sommaren, som var ungeför som den här. Kall och regnig. En dag sken solen, och då passade vi på minsann. 27/6 1998