När barnen var små, var det finaste finaste teckningarna som smögs ner på morgonen eller vi frukost bordet. Underbara alster som gjorts i slöjden eller på dagis.
Kanske var det också en present som de fått hjälp av pappa att köpa.
Underbart!
 
Det som slog mig i morse, när mina undebara barn kom med presenter och som fick tårarna att rinna, var att i år har dom gjort allt själva. Tänkt. Köpt. Åstakommit.
Tänk att vi har fått två så självständiga, självtänkande och underbaart omtänksamma barn!
 
 
 
Vi måste ha gjort nåning rätt.
 
Jag älskar er!
 

Mors dag

Oviktigt? Kommentera
När barnen var små, var det finaste finaste teckningarna som smögs ner på morgonen eller vi frukost bordet. Underbara alster som gjorts i slöjden eller på dagis.
Kanske var det också en present som de fått hjälp av pappa att köpa.
Underbart!
 
Det som slog mig i morse, när mina undebara barn kom med presenter och som fick tårarna att rinna, var att i år har dom gjort allt själva. Tänkt. Köpt. Åstakommit.
Tänk att vi har fått två så självständiga, självtänkande och underbaart omtänksamma barn!
 
 
 
Vi måste ha gjort nåning rätt.
 
Jag älskar er!
 
att jag hade slut på inspiration.
Just som jag trodde att livet var placerat på stand by.
Just som jag trodde att jag inte hade mer att ge.
Just som jag trodde att såren började få en sårskorpa,
så händer det.
Igen.
Lvet fortsätter oavbrutet. Oförtrutet passerar ala dagarna förbi utan att bry sig ett dugg om att jag inte hinner. Inte hinner göra det jag vill.
Men vad är det jag vill då? a det kan jag fundera på.
 
Det som jag vill allra mest just nu är att ha en förklaring. Inte nåt storstilat och i flera exemplar. Utan bara en kort.
 
Nu börjar hetsen
Heten med Student, sommarjobb, semester, att vara eller inte vara i Annexet, få med barnen eller inte?
Barnen. Ungdomarna
Hallå världen! Jag har stora människor till barn!
Dom har egnaliv, egna vänner, egna sysselsättningar. Jag måste förstå.
Dom vill inte åka med mamma. Dom vill inte umgås med dom jag vill när jag vill!
 
Jag har idag samlat energi tillsammasn med Teresia och hennes grabbar. 
Tillsammasn med mannen i NB där Bina nu är instalerade.
Dessutom planerar vi en överaskning

Just som jag trodde

Oviktigt? Kommentera
att jag hade slut på inspiration.
Just som jag trodde att livet var placerat på stand by.
Just som jag trodde att jag inte hade mer att ge.
Just som jag trodde att såren började få en sårskorpa,
så händer det.
Igen.
Lvet fortsätter oavbrutet. Oförtrutet passerar ala dagarna förbi utan att bry sig ett dugg om att jag inte hinner. Inte hinner göra det jag vill.
Men vad är det jag vill då? a det kan jag fundera på.
 
Det som jag vill allra mest just nu är att ha en förklaring. Inte nåt storstilat och i flera exemplar. Utan bara en kort.
 
Nu börjar hetsen
Heten med Student, sommarjobb, semester, att vara eller inte vara i Annexet, få med barnen eller inte?
Barnen. Ungdomarna
Hallå världen! Jag har stora människor till barn!
Dom har egnaliv, egna vänner, egna sysselsättningar. Jag måste förstå.
Dom vill inte åka med mamma. Dom vill inte umgås med dom jag vill när jag vill!
 
Jag har idag samlat energi tillsammasn med Teresia och hennes grabbar. 
Tillsammasn med mannen i NB där Bina nu är instalerade.
Dessutom planerar vi en överaskning